Till en vildmarkspoet

歌詞

Och snön föll vit i vinterskog Där räven stod på lur För tystnaden i blånad vildmarkstrakt. Här dröjde du vid kojans eld Och drömde om en vår Och skrev din sång och höll vid milan vakt. Nu porlar den i vårens tid Din fors i milsvid skog! Nu surrar den av bin din sommaräng! Jag anar spår av kärva steg Som trötta spelmän tog Och rosors blod I ton från sorgens sträng. Än sjunger vinden vida, När hösten brinner röd, Din sång om livets villkor, Om kamp för hem och bröd. Nu porlar den i vårens tid Din fors i milsvid skog! Nu surrar den av bin Din sommaräng! Jag anar spår av kärva steg Som trötta spelmän tog Och rosors blod I ton från sorgens sträng. Du vandrare, du speleman, Du kung i tiggardräkt, Du brann i natten fylld av köld och is. Den eld som brann den värmer än, Din saga och din dikt Om evig sol och sommarparadis. Nu porlar den i vårens tid Din fors i milsvid skog! Nu surrar den av bin din sommaräng! Jag anar spår av kärva steg Som trötta spelmän tog Och rosors blod I ton från sorgens sträng. Än sjunger vinden vida, När hösten brinner röd, Din sång om livets villkor, Om kamp för hem och bröd. Nu porlar den i vårens tid Din fors i milsvid skog! Nu surrar den av bin Din sommaräng! Jag anar spår av kärva steg Som trötta spelmän tog Och rosors blod I ton från sorgens sträng.