Det gingo tvenne vandrare fram med käppar och krumma ryggar En hette Eskil, en hette Frans Livet var hårt De kom på en väg från fattigmansdal och mötte en friherrinna Hon åkte i vagn med fyrhästarsspann Livet var hårt De bugade sig och hälsade grant och bedjade om allmosa Tvekande gav hon Eskil en slant Livet var hårt En Frans och en Eskil satt på en bänk mitt i den grå betongen De skulle till socialen en sväng Livet är hårt Där skulle de be om pengar till mat arbetslös, utförsäkrad Lite i taget, bara för idag Livet är hårt Livet är hårt Livet är hårt