Det drar en skugga utmed murarna i kväll Den är sval och förtegen Du har sett den i ögonvrån förr när du vandrat dom tomma stegen Du har sett den passera och göra natten så märklig Du vet att verkligheten är inte alltid så verklig Jag såg en man ligga och dö på en bänk en natt det var inte mycket att göra Hans vän sa: Jesus tar hand om dig nu men han kunde varken se eller höra Månen blänkte i fjärden nordens renaste vatten Man la en filt över kroppen sen gick vi sakte hemåt i natten Har du vandrat dom tomma stegen utmed brons kanaler Har du kastat några stenar i djupet och sett dom singla ner i spiraler Det är låst vid grinden till den öde stranden Det står en vakt vid porten han har fått blod på tanden Jag känner en som sett mer än dom flesta en som aldrig sett vad han har här Han säger att han vart i helvetet och vänt Jag tror en del av honom blev kvar där nu står han utanför världen Genomskådad och bitter Han går dom tomma stegen under fåglarnas glada kvitter Dom fan en kropp nere vid vattnet idag den måste legat där hela natten Kulhål tvärs genom bröstet lungorna fyllda med vatten Fick någon tyst på dånet Var det värt besväret Du känner skulden och skammen fast du aldrig höll i geväret Jag tror på duvan som vet vart den ska Jag tror på godhet och bättring Jag är en barkbåt Som driver mellan grenar och stenar en nattfjäril är min besättning Inga vakter vid porten Inga hänglås i grinden Bara rösten som kallar i den evigt viskande vinden