Han kom som en virvelvind, förklädd till en storm, Till den busshållplats, där hon väntat så många gånger förr Han sa, vart är du på väg, hon sa, vartsomhelst, Han svarade, jag vet var det är, kom till mitt obebodda hjärta och se Två ensamma själar, bara föll i en famn Dom hade inget val, som gjorda för varann Två sargade hjärtan, vad skulle dom göra Ingen kunde ana att dom en dag skulle höra Sången dom spelar när filmen är slut Lamporna tänds och publiken går ut Långsamma toner, som dom hört förut Sången dom spelar när filmen är slut Med nerdragen rullgardin, jackade ur telefon, Och dom sökte varann, och dom rörde vid, varandras sår Båda med höften full av längtan av törst, Och för några månader försvann all smärta som dom bar i sina bröst Sen blev det vardagar som bara kom och gick Inte visste dom då att det var livet som dom fick Och alla nätterna då det regnade bort, Framemot gryningen hördes en vilsen fagott Sången dom spelar... Och ungen som skriker jämt, vems tur är det nu Längs sömnlösa snårstigar kan en mänska så lätt bli ett djur Vakna i vargtimman, det enda dom hör Är dånet från långtradarna, på motorvägen strax utanför Han säger, var är livet, vad har vi gjort Säg mig hur kunde vi bli så gamla så fort Den jag ser i spegeln, kan inte va' jag Måste vi slåss i veckor för att älska en dag Sången dom spelar...