Här är stillhet och tystnad nu när marken färgats vit. Från den trygga gamla kyrkan klingar sången ända hit. Jag har stannat vit vägen för att vila mig ett tag och blev fångat i det gränsland som förenar natt och dag. Och ett skin ifrån ljuset bakom fönstrets välvda ram har förenat dom själar som finn med oss här i tiden. Och jag vet att dom som har gått för oss har förstått att vi är liksom fladdrande lågor så länge vi är här