Na, na, na... För varje natt som flyr, för varje rostbrunt blad som singlar ner För varje andetag, för varje blick som ingen nånsin ser Rinner hon bort, bort, bort ur min famn För varje osagt ord, för varje gång som livet stannar till För varje ensam stund, för varje gång jag frågar vad hon vill Glider hon längre, längre, så långt från min hand Ge henne tid, ta dej mod, att lära känna henne hon har blivit sviken förr Hon har ett lås på sin dörr, du har en nyckel dit när du förstår hur hon känner Na, na, na... I varje skratt hon strör, ligger det en outtalad ton I varje leende, möter mej ett barn som tappat tron När ska jag nånsin, nånsin, förstå vem hon är Ge henne allt, ta det lugnt, ingen kan tvinga henne, du måste ge henne tid, Hon kommer just från ett krig, låt det vila ett tag, och kan ni vara vänner Na, na, na... Dom som älskar, hittar förr eller senare en egen evighet Denna hemlöshet brukar kallas för kärlek av dom som inte vet Na, na, na...