Omfamnad av vind och bitter frost Under arktisk och obarmhrtig mne Hon sitter vid isens rand, uppvaktar sin kvinna Ddsjungfruns kalla hand, ondlighetens lskarinna Han vill sjunka, knna Hennes anda av is Sitt liv i byte mot en gva En frusen kyss Inatt, I evighet han sova Med en viskan s djup som havens vrn Ensam men tv i ddens mrka snr Han hr ett ord med makt s mrk Ur ddsjungfruns vita mund Han vill sjunka, knna Hennes anda av is Sitt liv i byte mot en gva En frusen kyss Inatt, I evighet han sova Hon lyfter honom med kraft och vilja Smeker med kyla, br honom bort Till sina fders vita sal ver rymdens mktiga hav Till riket dr ingen sjrna lysa