Stina

歌詞

Ja härom året jag träffa Stina och slände till na en liten puss. Kom ej ihåg mig för död och pina att nyss jag tatt mig en tobaksbuss. Ho rynka näsa och börja fräsa tvi vale Pelle så du bär dig åt. Gå bakom knuten spott genast ut'n kom sen tillbaka ska jag tänka påt. Jag blev så bplatt som en pannekaka och lunka hemåt som en basad katt. Den bussen fick jag minsann färsaka och det i väggen så det bara skvatt. Sen gick jag te na men då ho mena dig vill jag aldrig mer i värla se. Nehej du Pelle jag går istället till Jöns som bor här i granngårln breve. Och sen hi lunka iväg och knyckte och slog med huvet som en stursker gås. Jag stod och bliga en stund och tyckte att hjärterkammardöra slog i lås. Vad sku jag göra jag tänkte köra i sjön med huvet ocj på detta vis. Mitt liv förspilla men det gick lilla emöjla rent, det var tjock en is. En vacker da kom dock Stina te mig och var så ledsen och sa såhär. En Jöns har sagt att han vill int ha mig och nu så sir du felle hur det är. Så om du ville nu Pelle lille ta mig tillbaka med båd hull och hår. Så om den saken just om tobaken, jag lovar dig en mark om dan du får. Nehej du Stina jag genast svara, nu kan du ha det som du ställt det te. Och som det blitt nu så får det vara allt sen jag bussen i väggen smet. Du sa du får mig med hull och håret men tackar mjukast, du är allt för fin. Uti mitt tycke är ditt hull för mycket och håret är bestämt ett hår av Hin.