Veckans dagar är tunga och långa, för en fattiger stackars bonnadräng. Han har mödor så svåra och många, hela dagen på åker och äng. Men när som han får till flackan sin om lördagskvällen gå, då är han jäkeln så glader ändå. Jag har en fästmö och ho heter Karna, som jag givit både psalmebok och ring. Jag är så innerligt glad att jag har na, för ho är så röd och rosiger och trind. Och när som jag får till flickan min om lördagskvällen gå då är jag jäkeln så glader ändå. Men jag vart less för alla människor flina, och prästen dundrade så han vart hes. Och han dömde mig till evelig pina, för att jag inte kunde min katekes. Men när som jag får till flickan min om lördagskvallen gå, då är jag jäkeln så glader ändå. När som jag till himmelen fara och jag slutat mitt jordiska slit. Vill jag inte en timme där vara, om jag inte får min Karna med mig dit. För när som jag får till flickan min om lördagskvällen gå, då är jag jäkeln så glader ändå.